Kapitel 12 - Because I love you
Justin's perspektiv:
När Jasmine hoppade in i bilen så såg hon för vacker ut som vanligt.
Jag kysste henne hårt på läpparna, jag ville aldrig förlora henne igen. Hon avslutade kyssen och jag kollade lite oroligt på henne. ''Vart ska vi?'' sa hon och log sitt underbara leénde. ''Du får se..'' sa jag hemligt och log retsamt. ''Jaså?'' sa Jasmine lutade sig närmare mig. Jag bet mig försiktigt i läppen, hur gjorde hon?! Jag lutade mig närmare hennes ansikte och våra läppar möttes ännu en gång. Jag drog min hand genom hennes hår och lutade mig över henne. Sen drog jag henne till mig så hon nästan satt i mitt knä. ''Jasmine!!'' ropade någon och både ryckte till. Jasmine vände sig om och kollade ut genom fönstret, sedan vände hon sig om till mig och sa ''Kör''. Jag startade bilen och körde iväg. Jasmine andades ut.
Jasmine's perspektiv:
Jag såg pappa stå vid balkongdörren och ropa mitt namn. Jag vände mig om till Justin och sa ''Kör''. När han hade kört iväg så andades jag ut.
Ingen av oss sa någonting, och pappas ord ekade i mitt huvud. 'Han gillar inte sånna som dig' jag skakade lätt på huvudet men så pass att Justin såg det. ''Vad är det?'' frågade Justin oroligt och tog tag i min hand. Han lekte lite med mina fingrar. Jag gillade verkligen Justin. Han fick mig att må bra, iallafall för stunden. ''Ingenting'' sa jag och lutade mitt huvud mot hans axel. Vi körde längst en grusväg, och jag satte mig upp försiktigt. Det var skog på båda sidorna. Det var vackert. Men vad gjorde vi så här långt ut?
''Justin, vart är vi?'' frågade jag och kollade på honom. Han log mot mig och sa ''Det får du se''.
När vi var framme så var det ett litet berg och en gräsplätt där. Vattnet låt precis framför berget. Det var betydligt finare än vad jag kunde ha föreställt mig. Justin tog tag om min midja och drog mig framåt. Vi satte oss ner i gräset med en filt under oss. ''Jag har aldrig tagit med någon hit förut.. Förutom dig då'' sa Justin och log mot mig. Han strök bort en liten hårslinga från mitt ansikte. 'Han vill inte ha någon som dig', orden skrek inuti mitt huvud. Jag tog bort Justins hand. ''Gjorde jag något fel?'' frågade Justin och såg mer orolig ut än vad han har gjort.
Jag svarade inte utan satte mig lite längre bort från honom. ''Älskling.. Har jag gjort något fel?'' frågade han igen. ''Varför tog du mig hit Justin?'' frågade jag och mina tårar började brännas bakom ögonlocken. ''För att... För att jag älskar dig Jasmine'' sa Justin allvarligt.
Kapitel 11 - I really like you
Jasmine's perspektiv:
Pappa stirrade fortfarande surt mot mig. Vad har jag gjort för fel? Caytlin fick alltid vara ute sent eller åka med vem hon ville för pappa. Men han älskade henne mera också..
''En vän'' sa jag och började gå upp för trappan. ''Så du har hittat en ny kille nu? Fattar ju varför också. Justin vill inte ha en sån som dig'' sa pappa elakt och började skratta. Han gick iväg och jag hörde honom prata med Caytlin. Mina tårar började bränna bakom ögonlocken. Jag satte mig ner på trappan och tårarna började rinna. Det var väll klart att Justin gillade mig? Eller hade pappa rätt? Han kanske bara tycker synd om mig?
Jag skakade av mina fåniga tankar och gick sakta upp till rum.
Min mobil pep till ''Hej sötnos, träffas imorgon?'' det var från Justin, jag log lite och kände att fjärilarna började vakna igen. ''Klart finaste'' skrev jag tillbaka.
Jag hörde att pappa och Caytlin spelade kort. Jag smög in till badrummet och duschade av mig snabbt. Sen tog jag på mig ett linne och tvättade av mitt ansikte, sen borsta jag tänderna. Jag smög in till mitt rum och släckte lampan. Sen somna jag.
Jag vaknade utav att min mobil vibrerade, jag hade fått 13 sms och 9 missade samtal. Alla var från Justin. Jag kollade på det sista messet ''Finaste, vad gör du? :/'' jag skrev snabbt tillbaka ''Jag vakna precis :(''. Klockan var halv ett.
Jag sprang upp till garderoben och valde ett svart linne som visade magen lite och sen ett par ljusa shorts.
Jag kammade igenom håret och sprang till badrummet och borsta tänderna. Sen spraya jag på parfym. Jag tog min mobil och öppnade den, jag hade fått ett till sms av Justin ''Haha ;) jag kommer och hämtar dig <3''. Jag smög försiktigt ner för trappan och kollade vart pappa och Caytlin satt. Dom satt och åt mat. Jag himlade med ögonen och suckade, sen sprang jag till dörren och öppnade den försiktigt. Justins bil ståg parkerad utanför vårat hus.
Jag sprang till bilen och hoppade in. Justin skrattade och frågade ''Varför så bråttom babe?'' sen möttes våra läppar och vi kysstes passionerat.
Snart så
Snart kommer kapitel 11 upp.
Har haft lite besök så har inte kunna skriva :/
Kapitel 10 - First kiss
''Kan du förlåta mig?'' frågade Justin igen och flytta sitt ansikte närmare mitt.
''Ja!'' sa jag och kände att jag började rodna igen. Det blåste till lite och mitt hår flög i mitt ansikte. Justin ställde sig upp och tog tag i mina hand. När vi ståg upp så tog han sin hand på min midja och jag la min hand på hans bröstkorg. Han flyttade sig närmare mitt ansikte.
Sen tryckte han sina läppar mot mina. Våran kyss var mjuk och lugn.
Jag var tvungen att avsluta den för att få ta luft. ''Du är inte som alla andra tjejer..'' började Justin och fortsatte ''.. Du är för bra för mig Jasmine. Kom alltid ihåg det'' avslutade han och han tryckte sina läppar mot mina igen. Hur kunde jag vara för bra för Justin?! Mina fjärilar i magen började flyga runt i magen.
''Vill du gå ut på en middag med mig?'' sa han och lutade sin panna mot min.
''Utan någon luva på sig?'' sa jag retsamt och log. ''Såklart'' sa han och kysste mig igen. Denna gång var den mer passionerad och lite hårdare. ''Isånnafall.. vill jag gärna gå ut med dig'' sa jag och kollade på han. Justin log brett. Jag gick bakåt och bet mig i läppen. Jag tog ena hårlslingan och snurrade det, och sen gick jag bakom en ridå. Justin log brett och började gå mot mig. Han gick mot mig och jag gick fortfarande bakåt. Sen sprang han mot mig och tog tag i mig och kysste mig igen.
När det hade gått några timmar så kollade jag på klockan. Den var halv tolv. Mamma och pappa är säkert oroliga. Men varför hade inte dom ringt mig?
Justin hållde på att leka med mina fingrar. ''Justin..'' började jag och han kollade på mig. Hans ögon fick mig att smälta bort. ''.. Jag måste hem'' sa jag och Justin såg ledsen ut. ''Måste du?'' sa han lite retsamt och tog sitt ansikte nära mitt. Jag nickade sakta. Jag blev helt förtrollad. Han tryckte sina läppar mot mina och jag ville aldrig sluta. Men tillslut knuffa jag bort honom lite. Vi stallde oss upp, han tog tag i min hand.
''Behöver du skjuts?'' frågade Justin och kollade på mig. ''Om det går bra'' sa jag försiktigt. Han började skratta och pussa mig på kinden. Jag började rodna ''Du är så söt när du rodnar'' sa Justin och jag vände bort ansiktet.
När vi satt i bilen så fick jag ett sms av mamma ''Hej gumman, jag sitter på flygplanet på väg till New York. Jag ska sjunga en lite duett med en person. Sköt om dig. Puss''. Jag blev genast ledsen. Jag ville inte vara själv med pappa och caytlin.. Dom pratade aldrig med mig. Jag var alltid utanför. Justin såg tydligen det och kollade på mig oroligt. Jag skakade på huvudet och kollade ut. När vi var framme hos mig frågade Justin om han fick mitt nummer. Jag gav det till honom, och sen sträckte han sig mot mig och gav mig en lång kyss. Jag var tvungen att avsluta. ''Hejdå'' sa Justin och höll i min hand när jag gick ut. 'Hejdå..'' sa jag sorgset. Vi släppte varandras händer och jag gick mot dörren. När jag gick in ståg pappa i dörröppningen. ''Vem var det där då?'' frågade pappa surt.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Ojojoj, vad kommer hända nu? :O
håll utkik efter nästa kapitel som kommer snart ;)
kommentera vad ni tycker, statestiken är jätte bra!! :D
Kapitel 9 - I never let you go
Jasmine's perspektiv:
När jag hade läst brevet om och om igen så snurrade alla mina tankar. Varför hade Justin skrivit det här?
Varför ville han att jag skulle komma till arenan? Jag kollade på baksidan av brevet. ''Möt mig klockan 21.00 ikväll''. Jag började le lite för mig själv. Ska jag gå? tänkte jag.. Jag hade ju inget annat för mig ändå så.
När klockan var åtta så hade jag fixat mig lite, tog på mig en svart tröja och ett par shorts.
Sen tog jag på mig lite smycken och sminka mig lite. Jag kollade mig i spegeln och jag blev nöjd.
''Vart ska du?'' frågade mamma och kollade på mig. ''Jag kommer tillbaka snart'' sa jag och stängde dörren.
Jag började gå mot busshållsplatsen och såg att bussen svängde sakta in. Jag gick in och betalade, sen satte jag mig i mitten av bussen. Jag lutade mitt huvud på fönstret.
Jag plingade på Stopp knappen, sen gick jag ut. Jag kände att jag blev nervös. Dörren till arenan ståg lite öppen, jag gick sakta in. Jag såg att han började spela på sin gitarr och började sjunga Never let you go.
Jag gick sakta mot han. Justin vinkade att jag skulle sätta mig bredvid honom, jag gick lite snabbar då. Jag hoppade upp på scenen och satte mig bredvid honom. Han fortsatte att sjunga. Mina kinder började bli varma och Justin log ännu bredare mot mig medans han sjöng. När han var klar så kollade han på mig.
''Jasmine..'' började han och jag kollade ner. Han tog sitt pekinger och la den under min haka, han fortsatte ''.. Förlåt för vad jag har gjort mot dig och vad du har fått gått igenom pågrund av mig..'' Jag kollade på han och det såg ut som om hans ögon fylldes med tårar. ''Kan du förlåta mig?'' han tog sitt ansikte nära mitt.
Förlåt!
Ni får kapitel 9 imorgon, tror jag håller på och blir sjuk :/ och jag har färgat mitt hår idag också. Inte så bra uppdatering :(
Men kommentera vad ni tycker så här långt :) skulle blir så glad då!! :)
Kapitel 8 - I'm sorry
Jasmine's perspektiv:
''Gumman, vi är framme nu'' sa mamma och skakade lite på mig. Jag kände att jag var blöt under ögonen. Jag kollade på mamma och hon log. Jag log lite tillbaka, jag steg försiktigt ut ur bilen och solen lös i mina ögon.
Jag tog min resväska och gick in. Sen gick jag direkt in i mitt rum, la ner resväskan och gick till fönstret. Tårarna började återigen rinna.. När skulle detta ta slut? Jag tog på mig pyamas sen och hoppade ner i sängen. Jag somnade direkt.
Jag vaknade av att solen lös in i rummet, jag vände mig om och kolla vad klockan var. Den var halv två. Jag suckade och gick upp till garderoben. Jag valde ut en tröja och ett par bikini trosor. Jag gick fram till spegeln och såg hur jag såg ut. Mina ögon var alldeles röda av allt gråt. Jag kammade mitt hår, och gick och borsta tänderna. Sen gick jag sakta ner för trappan. När jag kom in köket så såg jag en lapp ligga på bordet ''Hej gumman, vi är hos några grannar. Ta in posten och köp lite mat till dig själv! ha det bra. Kram'' det var från mamma.
Jag gick till hallen, tog på mig mina skor och gick till affären. När jag kom in så glodde alla på mig. ''Är inte det där..?'' hörde jag några viska.
När jag var klar gick jag till kassan.
Kassörskan kollade på mig mycket. Jag betalade sen gick jag ut till värmen igen. Jag gick långsamt hem, hämtade posten. Jag gick in och la maten i kylskåpet. Sen gick jag och kollade posten. Det var betalningar, lite reklam och sen när jag skulle ta upp det sista brevet så ståg det ''Jasmine''. Jag stirrade på det och fick en liten klump i magen. Jag gick ut till balkongen och satte mig där. Jag öppnade försiktigt brev ''Jasmine.. jag vet att jag är den sista människan du vill prata med nu. Men jag ville inte förstöra ditt liv. Jag trodde jag skyddade dig från allt jag har gått igenom. Jag ville aldrig förlora dig.. Du vågar fråga mig saker som ingen annan skulle vågat, jag kan va mig själv med dig. Förlåt för allt du har gått igenom pågrund av mig. Ps. Snälla kom till stanford arenan. / Din Justin''
Kapitel 7 - But i've got lost on this way
Jasmine's perspektiv:
Kvinnan kollade på mig med stora ögon. Kände jag Justin? Han hade ju ljugit om att han kände mig..
''Nej, jag känner inte honom'' sa jag och kollade på kvinnan. ''Det finns bilder på er när ni går och håller i handen?'' sa kvinnan stödigt. Jag ryckte på axlarna ''Den Justin ni känner..'' började jag och kollade på alla kameror och fortsatte ''.. Han är bara en kille. Han får inte ha sin frihet. Ni skriver saker om honom som han inte ens kanske gillar.. Men nej, jag känner inte Justin och jag vill inte ens känna honom'' sa jag och mina tårar började rinna..
Justin's perspektiv:
''Nej, jag känner inte honom'' sa Jasmine. Ryan stängde av teven. Jag kollade ner i marken.
''Bra jobbat Justin, du får henne att ljuga'' sa Ryan och kollade på mig surt. ''Jag hade inget annat val'' sa jag och fattade inte riktigt vad han menade. ''Jag hade inget.. Justin, du säger så hela tiden. Jag hade inget val'' sa Ryan surt och började gå. ''Vart ska du?'' sa jag och kollade konstigt på han. ''Leta efter min bästavän, för det är inte han som sitter i den här stolen'' sa Ryan och gick iväg. Jag la handen för ansiktet och kände att tårarna började rinna.
Jag kollade ut genom fönstret. Jag ville bara inte att Jasmine skulle få gå igenom allt jag har gått igenom, men det var hon som förståg mig mest. Sen kom jag på en idé, jag sprang upp till mig rum och hämtade papper och penna.
Jasmine's perspektiv:
''Okej, nu räcker det.'' sa pappa och tog tag i mig. Det hade gått några dagar, fotograferna hade inte gett sig. ''Vadå?'' sa jag och kollade trött på pappa. ''Vi åker hem till Stanford ikväll'' sa pappa och började bli arg. Jag visste inte varför? Jag ville stanna kvar här. Vi skulle igentligen vara kvar här i två veckor till. ''Varför då?'' sa jag och kollade försiktigt på mina händer. ''För jag vill inte se dig så där deprimerad, och jag orkar inte med dom här fotograferna'' sa han strängt. Jag svarade inte utan lutade mitt huvud mot ryggstödet och blundade.
Efter några timmar så skulle vi åka hem. ''Hejdå mormor och morfar'' sa jag och höll tillbaka tårarna. ''Gumman, det kommer lösa sig. Jag lovar'' sa mormor och strök försiktigt sin lena hand mot min kind. Jag tittade ner och log. ''Hejdå hjärtat'' sa morfar och jag kramade honom extra hårt. Sen gick vi och satte oss i bilen. Jag satte i mina hörlurar i öronen och började lyssna på någon lugn musik. Sen strax efter det somnade jag..
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad kommer hända nu när Jasmine åker hem? :o
håll utkik efter nästa kapitel som kommer om ett litet tag :) kommentera också vad ni tycker! :)
Kapitel 6 - I thought I was protecing you
När vi kom fram till stranden så kom det någon upp från vattnet och Justin släppte min hand. Jag log lite konstigt, varför släppte han den? han drog på dig sin luva igen.
''Varför gjorde du sådär?'' frågade jag och höjde mina ögonbryn samtidigt som jag skratta lite. Justin kollade ner och sen upp på mig igen. ''Det tar slut här.. det vet du va..?'' sa han och kollade försiktigt på mig. Jag fattade inte vad han menade, vadå slut? Justin fortsatte ''.. Vi kan inte ses mera efter det här'' avslutade han och kollade lite sorgset på mig. ''Varför inte?'' frågade jag och kollade konstigt på honom. Jag fattade fortfarande inte vad menade. ''För tidningarna kommer börja skriva om oss, och göra det till något fult'' sa han allvarligt.
''Så var allt det här på låtsas?'' frågade jag och kände att tårarna började bränna bakom ögonlocken.
''Nej såklart inte men.. jag vill inte förstöra något för dig'' började han. Nu började tårarna att rinna kände jag.
''Men det har du redan'' sa jag och gick därifrån. Jag såg en telefon automat, jag sprang dit.. Tårarna bara ran och ran. Jag vill aldrig mer se han. Jag slog numret till en taxi. Jag vände mig om och såg att han hade flera tjejer runt sig, han kollade upp. Jag vände mig snabbt om. Tårarna ville aldrig sluta..
När taxi:n var på väg gick jag snabbt ut. ''Omg.. jag älskar dig Justin'' hörde jag flera tjejer skrika.
Jag kände mig värdelös. Jag ville bara hem.. När jag såg taxi:n hoppade jag in i den och sa vart jag skulle. Chaffören kollade undrande på mig. Jag lutade mitt huvud mot fönstret. Jag tårarna rann..
När jag kom fram till mormor och morfars hus sprang jag upp till mitt gästrum..
''Vad har hänt gumman?'' frågade mormor som kom in i rummet. Hon satte sig på min säng och strök på mitt huvud. Vad skulle jag säga? jag lät bli att säga något. Hur kunde en människa gråta så här mycket?
Justin's perspektiv:
När jag såg att Jasmine sprang in till en telefon aoutfomat. Jag tog upp mina händer bakom huvudet och kände att tårarna brände bakom ögonlocken. Vad hade jag gjort? Hon var ju inte som alla andra tjejer.. Hon var vacker, hennes personlighet var fantastisk. Hon frågade saker ingen annan skulle våga fråga.
Jag hörde tjejer komma fram till mig, dom fick ta kort på mig.
När jag kollade upp så såg jag att Jasmine kollade åt mitt håll och vände sig om, hon hade gråtit.
Jag såg att Jasmine sprang ut därifrån..
Jasmine's perspektiv:
Jag vaknade nästa morgon av att Caytlin ropade på mig att jag skulle komma ner, jag satte mig framför teven.
''Så Justin, vem är denna tjej?'' sa en reporter åt Justin. Det kom upp en bild på mig. Mamma, pappa, caytlin, mormor och morfar kollade på mig. Jag kollade bara på teven. ''Jag vet inte.. Jag känner inte henne'' sa Justin och log mot kvinnan. Jag kände att tårarna började bränna bakom ögonlocken. ''Vi har ett kort här Justin där ni står och håller i handen'' sa kvinnan och kollade frågande på Justin. Kvinnan visade en bild när vi gick på stranden och höll varandra i handen.
Han började titta mot kameran och sa ''Hon ville bara ha en autograf, jag känner inte henne'' han ryckte på axlarna.
''Kan du berätta vad det här är?'' frågade pappa mig och kollade lite surt på mig. ''Snälla, ni måste bara lita på mig..'' sa jag och gick därifrån. Jag satte mig på trappan och startade min iPod. Sen såg jag att mormor och morfar gick ut på gården. Jag log lite för mig själv.
När det hade gått en vecka så ståg det massa paparazzi och reportrar utanför mormor och morfars hus.
Jag och caytlin satt uppe i mitt rum. ''Visst är det kul att ha fotografer och allt här, men jag behöver mitt privat liv'' sa caytlin och filade sina naglar. Jag himlade med ögonen och fortsatte kolla ut. ''Jasmine och caytlin vi ska handla. Kom nu'' ropade mamma och vi gick ner. När alla hade gått ut och jag gick sist ut så kom det fram en kvinna till mig ''Ursäkta, känner du Justin Bieber?''
Kapitel 5 - Dream
Jasmine's perspektiv:
''Jag tycker det roligt. Jag har aldrig varit med om detta förut'' sa han och log mot mig. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, jag blev förvånad.
Han fortsatte ''Det är skönt att inte ha några fotografer hängandes efter än..'' avslutade han medans vi gick. Vi gick in i ett par buskar, jag hann inte svara på frågan när Justin ramlade framåt.
''Justin!!'' skrek jag och kände att han tog tag om min midja. Han drog ner mig i en liten sjö och vi skvätte vatten på varandra.
När vi var klara gick vi upp och satte oss på en stor gren. Jag kollade på Justin. Han är väl inte sån stor idiot iallafall.. tänkte jag och märkte att jag satt och log för mig själv. ''Vad ler du åt?'' frågade Justin och log. Jag skakade på huvudet och kollade ner.
''Jag kanske ändå inte förstår..'' började jag helt plötsligt. Justin kollade på mig med en frågande blick ''Vadå?'' sa han. ''Ditt liv..'' sa jag och Justin började små skratta. Jag fortsatte ''.. Men är det inte lite jobbigt? Du vet med fotograferna och allt..'' sa jag och kollade på Justin. Men mitt hår hängde i vägen. ''Jo.. Dom kan ju hitta på vad som helst.. Men det värsta är att jag inte vet vilka som är mina riktiga vänner, och vilka som utnyttjar mig'' sa han och kollade lite ledsamt på mig. ''Jag är totalt ute efter dina grejer, helt klart'' drev jag och försökte spela seriös. Justin puttade mig lätt och skrattade. Jag kände att något började vakna i min mage.. Började jag gilla Justin? Nej, såklart inte..
''Vet du? Det är ingen tjej som har frågat mig sånna där frågor'' sa Justin plötsligt. Jag kollade på honom och kunde inte låta bli att le. Jag kände mig lite smickrad.
''Men jag är faktiskt sjukt cool'' sa Justin och log brett mot mig. ''Jaså? tyvärr då har jag inte märkt det..'' sa jag och log sen mot honom. Justin började skratta.
Efter ett tag så sa Justin ''Ska vi gå?'' jag nickade och stallde mig upp. Han tog min väska och la den runt min axel. Sen tog han min hand och vi gick.
Det kändes faktiskt bra, eller kanske mer än bra?
--------------------------------
Nu fick ni ett litet kapitel :) hoppas nu gillar det!!
kommentera gärna vad ni tycker, + fortsätt kommentera som ni gör! :)
Kapitel 4 -
Jasmine's perspektiv:
När jag hade gått ut från garaget gick jag snabbt in i huset.
Jag sprang upp till gästrummet och borsta tänders. Sen hoppa jag i min pyamas och somna om. Jag vaknade sent nästa morgon, klockan var halv 1. Jag sträckte på mig och gick upp till dom andra. Dom satt ute på altan.
''Hej gumman'' sa mormor och krama mig. Jag kramade tillbaka.
''Du måste följa med mig till stranden idag'' sa Caytlin och hon såg ut att vara arg ''Men du kanske rymmer igen..'' avslutade hon. Jag blev lite arg på henne, jag ville berätta men jag lät bli. För vem skulle tro mig?
''Jag tog en taxi hem..'' sa jag och satte mig ner. Hon svarade inte.
När vi var färdiga och hade fixat oss så stack vi till stranden med bilen.
''Sätt dig någon annanstans, jag vill va ifred'' sa Caytlin och gick åt ett annat håll. Jag tittade ut mot stranden och fick se en mössa jag kände igen, och jag började le lite. Jag gick närmare och satte mig på stolen bredvid ''Är det ledigt här?'' frågade jag snällt. Jag viste vem det var, det ar Justin. Men jag tänkte skoja lite med honom. Justin ryckte på axlarna.
''Har du någon solkräm?'' frågade jag igen och då drog han ner mössan ännu längre ner. ''Du kanske vill hjälpa mig?'' sa jag och log. Justin drog ner sina solglasögon och kollade på mig ''Hur visste du att det var jag?'' sa han och log. Jag pekade på huvudet och han började skratta. ''Varför är du här och inte hemma?'' frågade jag och kollade på honom undrade. ''Paparazzin står vid mitt hus och jag vill inte åka med den där bilen'' sa han och kollade ut mot vattnet. Jag nickade och blundade mot solen. ''Så vad åker du i då?'' frågade Justin och kollade på mig och log. ''Kom'' sa jag och steg upp ur stolen. Vi gick mot parkeringen ''Här är.. rosita'' och pekade på en röd bil. Min mormor döpte alltid sina bilar.
''Skojar du?'' sa Justin och gapade och kollade på mig. ''Ducka'' sa han helt plötsligt. Det kom några fotografer. ''Hur hittar dom mig?'' viskade justin. Vi smög in och satte oss i bilen Justin fick av doktorn. Justin lutade sig över mig och började rota i en låda ''Här'' han räckte över mig en sjal. Jag tog på mig den och han tog på sig sin luva som var över hans mössa. Han backade ut och började köra mot vägen. Jag tog upp min mobil ur väskan och smsade Caytlin ''Jag åker in till 'Stan''' och sen la jag ner mobilen och lutade huvudet mot fönstret och andades it.
''Nu är det ingen fara längre..'' började Justin och le. Han slog på radion och en av hans låtar kom upp Somebody to love. Han började sjunga jätte roligt, jag kunde inte hålla mig för skratt. Eftermiddagen flöt på, vi hade åkt in till ett litet samhälle och några fick autografer. Kanske hade jag haft fel om Justin? Han är inte så dum.
När vi satt i bilen igen och var trötta så kollade Justin i backspegeln och fick en oroad blick ''Vad?'' sa jag och började bli lite orolig. ''Ta fram kartan som ligger i facket, och kolla om det finns någon genväg'' sa han snabbt och jag letade efter kartan. Jag hittade den snabbt och började vicka upp den. Tog den aldrig slut?! Den var hur stor som helst. ''Skynda Jasmine'' sa justin och blev stressad. ''Vart ligger Kalifornien då?'' sa jag och blev orolig. Jag hade aldrig vart bra på att läsa kartor, och det blev inte bättre när Justin svängde in på en stig och kartan flög i ansiktet på mig. ''Läs kartan då'' sa Justin och började bli ännu mera stressad. ''Håll koll på vägen, så håller jag koll på kartan'' sa jag surt. ''Det skulle vara lätt att köra om man visste vart man var!'' sa Justin surt till mig. Jag började bli väldigt sur jag med ''Det skulle vara lätt att läsa kartan om någon person kunde köra!'' klagade jag och tittade på kartan. ''Sväng ditåt'' sa jag och pekade på en liten väg.
Efter en kvart så sa Justin ''Bra jobbat Jasmine, vart är vi..?'' började Justin och jag bet mig försiktigt i läppen. Jag tittade på kartan men jag förståg inte något. Justin fortsatte ''.. Vad bra!! Nu har vi åkt vilse..'' sa han och bilen stannade. ''Så är detta mitt fel nu?'' sa jag och kollade surt på Justin.
Han suckade och försökte starta bilen, den ville inte gå igång. Då gick han ut ur den och ramla ner i en stor ler pöl. Jag började skratta. Justin steg upp och började dra ner mig. ''Justin, snälla slutaaaa..'' sa jag och jag kom loss ut hans grepp. Justin hoppade in i bilen och då började bilen att röra sig. Vi kollade varandra. ''Vi klättrar upp på taket'' sa Justin och började klättra it från fönstret. Jag gjorde detsamma ''Här ta min hand'' sa Justin och log mot mig. Jag tog den och kom upp på taket. Bilen började sjunka.
''Vi kan hoppa på den där grenen och klättra över till marken?'' sa Justin och kollade på mig. Jag suckade och Justin började klättra, han räckte ut sin hand och jag tog den. Allt hände så snabbt. Justin halkade och ramlade i ler pölen, han drog ner mig dit. Jag kände leran runt mina ben och åka in i min tröja och trodde jag skulle börja gråta.. Justin och jag började simma mot gräset. När vi kom upp så sa Justin ''Det där var roligt'' och log brett mot mig. När jag kom på att min väska log därnere. ''Min väska!!'' skrek jag och sprang till leran. Jag hörde Justins telefon ringa. Han svarade inte. ''Ska du inte svara?!'' sa jag och kollade på han. Han tog upp sin mobil, jag hörde inte vad han sa. Tillslut fick jag upp min väska. Jag gick upp och började gå mot samhället där vi var förut. ''Jasmine, vart ska du?'' sa Justin och kom springandes mot mig. Han ställde sig framför mig och log. ''Jag ska hem'' sa jag bestämt och började gå förbi han ''Ehm.. Däråt ska vi'' sa han och pekade åt andra hållet.
Jag började gå åt det hållet istället. ''Varför är du så där? Detta är ju jätte roligt!'' sa han och log. Jag stannade upp. ''Roligt?! Vi har åkt genom en öken nästan hela kvällen. Mina föräldrar kommer ge mig utegångsförbud tills jag är tjugo år. Jag har ingen telefon längre. Mina kläder är förstörda'' sa jag surt och kollade på Justin.
------------------------------------
Ojojoj, vad kommer hända nu? :o
Kommentera!! :)
Kapitel 3 - It does not work on me
Vi åkte mot sjukhuset. Äntligen, tänkte jag..
''Så.. bor du här eller?'' sa Justin och kolla på mig. Varför pratade han med mig? Han var en kändis, dom pratar inte med sånna som mig.
''Nej'' sa jag och fortsatte stirra ut genom fönstret. Var vi aldrig framme snart?
''Oookej..'' sa han och titta ut genom fönstret. När vi var framme hoppade jag ut ur bilen. Vi sprang mot sjukhus dörren och sen kom någon läkare. Tydligen kände han och Justin varandra.
Vi gick in i hans rum och han undersökte mig.
''Har du ont när jag trycker där?'' sa han och tryckte försikigt på en punkt i mitt huvud.
''Nej'' sa jag. Han kollade med en ficklampa i mina ögon. ''Allt ser bra ut, du får bara åka hem och vila dig lite..'' började han och fortsatte ''.. Vänta där, jag ska bara hämta något kallt du kan ha på huvudet'' avslutade han och jag nickade. När han hade gått så kollade Justin in, hans telefon började ringa. Han svarade inte utan ståg och vissla. ''Ska du inte svara?'' frågade jag och kollade på honom. Han log och tog upp sitt långfinger. När han ahde gått skakade jag på huvudet. Jag undrar vad Caytlin gör nu? Hon har säkert flippat ur.
Doktorn kom tillbaka in i rummet igen ''Här, nu får du åka hem och sova. Så ska du se att huvudvärken går över'' sa han snällt och log. Jag reste mig upp. ''Justin, det står en massa fotografer där ute'' sa doktorn och jag hörde Justin sucka. ''Här..'' började Justin och jag såg att han gav nycklar till doktorn och fortsatte ''Jag får din bil, så får du min..'' avslutade han och log. Doktorn tog nycklarna och vi gick ut till hans bil. Den var fall färdig.
Vi hoppade in i den och Justin startade bilen, den hoppa till och jag skrek. Sen började han köra ''Ta det lungt'' sa Justin och kolla på mig. Hur skulle jag ta det lungt när hela bilen kanske går sönder?!
''Hur har det i..?'' han pekade på mitt huvud. ''Det hade gått precis över när jag var inne hos doktorn, nu blir det bara värre'' sa jag surt. ''Inte mitt fel?!'' sa han surt tillbaka. ''Jag har inte sagt det heller. Men vi skulle inte sitta i denna bil om inte du var tvungen att slå upp dörren'' sa jag surt tillbaka. ''Haha, så detta är mitt fel nu?! Vi skulle inte sitta i den här bilen om du inte var tvungen att leta upp en dörr för att få träffa mig'' sa han och kollade på mig surt. Jag blev riktigt arg kände jag men svalde det ''För det första, vill jag inte ens gå på din dumma konsert. För det andra, jag kan lika gärna gå hem'' sa jag och kollade ut genom fönstret för att dölja att jag var arg. ''Sväng in här..'' sa jag tyst. Men han hörde det. ''Så du är ingen fan?'' sa han och kollade på mig. Han såg ledsen ut. ''Nej, och tack för skjutsen'' sa jag och skulle precis öppna dörren när han tar tag i min arm.. för fjärde gången. ''Det var iallafall trevligt att träffas'' sa han och log. Jag log lätt tillbaka och hoppade ur.
När jag kom in mormor och morfars hus så såg jag att det låg en lapp på golvet. ''Hej gumman, du tog en taxi hem va? Vi är hos mormor och morfars kompisar, för elen har gått hos dom. Vi kommer imorgon bitti. Synd att du inte kunde vara med. Jag älskar dig, mamma!'' Jag hade aldrig sagt att jag tog en taxi hem? Jag suckade och slängde lappen. Jag gick till köket och öppnade kylskåpet och tog ut en Juice och fyllde det i ett glas.
Efter en liten stund hörde jag att ring klockan plingade. Jag gick sakta till ytterdörren och öppna. Det var Justin. Jag himlade med ögonen ''Vad?'' sa jag och kollade på han. ''Det är ett gäng fotografer som hänger efter mig, skulle jag få kunna sova här?'' sa han och log. Jag suckade ''Du får sova i garaget då, men du måste vara borta härifrån tidigt på morgonen. Okej?'' sa jag. ''Ja! tack så mycket'' sa han och jag gick ut till garaget. Jag kollade på han. ''Ska du inte köra in bilen här?'' frågade jag honom. ''Ehm.. bilen har pajat'' sa han och skaka på sitt hår och log lite försiktigt. Skojade han med mig?! Jag suckade igen och vi gick till bilen. Vi började knuffa den ''Putta på den då'' sa Justin och kollade på mig. ''Det är ju jag som puttar iallafall, den skulle inte ha rört sig om inte jag var här'' sa jag och puttade på bilen.
När den väl kom in i garaget så gick han och letade efter något att ha på sig. Han hittade en mössa, det var min föredetta hunds mössa. Som dog i en olycka förra vintern. Jag började skratta ''Vad?'' frågade Justin och skratta lite. ''Det där var min hunds mössa'' sa jag och Justin började skratta ännu mer. ''Åk tidigt imorgon bitti.. Godnatt då'' sa jag och var på väg ut ''Jasmine?'' sa han och jag vände mig om. Han log mot mig. ''Sluta'' sa jag och Justin kollade konstigt på mig.
''Vad?'' sa han och log så där mot mig igen.
''Du ger tjejerna den där blicken och du tror att dom ska falla för dig. Men det funkar inte på mig så sluta'' sa jag och kollade surt på honom. Han blev helt paff. Jag vände mig om och gick.
------------------------------------------------------------------------------------------------
kommentera vad ni tycker :)
Kapitel 2 - Justin Bieber
''Kom då!'' sa Caytlin och kollade på mig. Vi gick in och satte oss i bilen. Jag lutade mitt huvud mot fönstret.
Hon började köra ''Omg, kan du fatta att jag ska få se Justin Bieber?!'' skrek Caytlin och skrattade. Det var ett tjatande om han, tänkte jag.. ''Du kan iallafall se lite glad ut?'' sa hon och kollade på mig.
När vi väl var framme så var det mörkt ute. ''Får vi parkera här?'' sa jag oroligt. ''Såklart..'' hon lät osäker på rösten. ''Sätt dig vid ratten, och flytta bilen dit bort om vi inte får stå här'' sa Caytlin och pekade på en bilparkering. Hon hoppade ut ur bilen och sprang till en folk hög. ''Jag kommer få sitta här förevigt'' sa jag tyst och slängde mobilen på sätet bredvid. Jag slog på radion och såklart var det Justin som sjöng. Han är ju överallt, tänkte jag igen och himlade med ögonen.
Efter två timmar kollade jag på klockan den var halv tolv. Jag gapade och steg ut ur bilen. Jag gick till andra sidan vägen och skulle gå in och hämta Caytlin. Men det var för mycket folk, och paparazzi.
Det kanske finns en dörr på baksidan man kan gå in på? tänkte jag. När jag såg världens pöl med vatten, jag gick mot väggen och saktade in. Det ståg en dörr på sidan ''Endast anhöriga'' ståg det. När jag skulle gå förbi dörren så öppnades den och jag slog omkull mig så jag nästan ramla i vatten pölen. Den hade slagit till mig i huvudet. ''Åh, herregud vad hände?'' sa en röst. Jag kände igen den, men inte så det ringde någon klockan..
Sen blev jag arg, vadå vad hände? ''Vad tror du? Dörren flög upp av sig själv och träffade mig i huvudet'' sa jag surt och tog handen för pannan. Sen kollade jag och då var det Justin. ''Vänta.. är inte du..'' jag skulle precis säga hans namn när han tar sin hand på min mun ''Jo, det är jag. Du får 300 dollar av mig om du inte säger mitt namn'' sa han ängsligt. ''Jag vill inte ha dina dumma pengar'' sa jag och tog bort hans hand från min mun.
''Det där var inte bra..'' sa han och kollade på mig oroligt. Jag himlade med ögonen och försökte ställa mig upp, varför ska detta hända just mig? tänkte jag.. ''Här ta min hand'' sa han och räckte ut sin hand.
''Jag kan själv..'' sa jag tyst. Justin tog på sig sin luva, och så såg jag att det kom två strålkastare mot oss. Det var en bil. Den stannade och det var någon kille som hoppade ut ur bilen ''Vad har hänt?'' sa han och kom fram till oss. Han tittade på mig sen log han, jag kollade på honom och höjde mina ögonbryn. 'Vem är det här då?'' sa killen och kollade på mig. ''Mindre frågor, ta in henne i bilen'' sa Justin och började dra mig i armen. ''Släpp mig'' sa jag och försökte dra armen ifrån hans grepp. Men han vägrade släppa. Vad var det för fel på han?
''Du kan inte köra i det där tillståndet, vi tar dig till en doktor'' sa han och drog mig till bilen. Jag suckade högt, jag behövde ingen doktor. Jag ville bara hem.. När vi hade hoppat in i bilen så vände sig Justin mot mig ''Vad heter du?'' frågade han och tittade frågande på mig. Mitt huvud började värka ''Jasmine'' sa jag och kollade när den där killen stängde dörren. ''Trevligt att träffas Jasmine'' sa han och log. Jag kollade på honom konstigt. Han startade bilen och körde ut. Hans telefon ringde. ''Hej mamma... ja, jag vet... men....okej...hejdå'' sa han. ''Innan vi åker till sjukhuset så måste jag göra en pytteliten grej först'' sa han och kollade på mig och log lite. Jag suckade högt igen.
När han svängde in på en gård så ståg det ett jätte stort hus. Det var lampor överallt och en stor trädgård. Jag gick försiktigt ut genom bildörren. När vi gick in genom dörren så var det jätte många människor som stog med ryggen vänd mot oss. ''Kom'' sa Justin och tog sin jacka över mitt huvud. ''Upp på trappan'' sa han och puttade mig. ''Jag kan.. sluta putta mig'' sa jag surt igen. ''Varför gjorde du så där?'' sa jag och kollade argt på honom. ''För dom kommer bara ställa frågor, vem är hon? känner du henne? dejtar ni?'' sa han och kollade neråt. ''Dejtar?!'' sa jag och höjde ögonbrynen. Han nickade och drog in mig i ett rum. Det var stort och en stor bild på honom i mitt. Typskit.. tänkte jag. ''Ehm.. du får stanna här. Okej?'' sa han och kollade på mig. ''Har jag något annat val?'' sa jag surt. Han log och sprang ner igen. ''Tja Justin'' sa någon och jag smög fram till fönstret och gömde mig bakom ett par gardiner. Det var ännu mer folk därute, och en pool. Det var jätte fint.
''Spela upp din nya låt, Justin'' sa en tjej som såg ut att vara arton år. ''Visst'' sa han och log. Han fick en gitarr av någon kille och satte sig på en stol. Låten hette Down To Earth. Jag gick ut på balkong och Justin tittade upp på mig och log.
Jag gick in igen och satte mig i sängen. Efter en stund öppnades dörren ''Vi drar'' sa han och tog tag i min arm. Jag gick först ner och såg inte vart jag skulle. Han tog tag i min arm igen, och jag suckade.
Vi kom ut till ett garage och såg att det var massa bilar, jag kunde inte låta bli att bli lite förvånad. ''Välj vilken du vill ha?'' sa Justin och log. Han öppnade en bildörr åt mig, jag himlade med ögonen och öppnade en annan bil dörr. ''Varför gör hon så här? jag förstår inte..'' hörde jag Justin muttra för sig själv. Jag började skratta lite, när han hade hämtat bilnycklarna. Så backade han ut.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Detta fick bli bildlöst. Blogg.se vill inte sammarbeta med mig just nu :( Men kommentera vad ni tycker, statestiken är jätte bra!
Kapitel 1 - Welcome to california
Jasmine's perspektiv:
''Vakna Jasmine!!'' skrek Caytlin min stora syster. Jag suckade och la kudden över huvudet. Idag skulle vi åka till mormor och morfar, dom bodde i Kalifornien. Vi skulle vara där i två veckor. Jag steg upp och började klä på mig, jag kammade mitt hår och gick ner.
''.. Justin vad tycker du om att göra en konsert i Kalifornien?'' hörde jag en kvinna. Jag ställde mig framför teven.
''Hallå?! Akta på dig!'' sa Caytlin surt.
''.. Det ska bli roligt, jag har aldrig vart där. Det kommer bli spännande!'' sa Justin och log mot kameran. Jag himlade med ögonen. Jag var inget fan av honom. Jag flyttade mig från teven ''Han kommer se mig och då kommer han att bli kär..'' sa Caytlin och hennes ögon blev vattniga. ''Han känner inte ens dig'' sa jag och tittade frågande på Caytlin. Mamma och pappa kom in i huset ''Ni måste hjälpa till!'' sa pappa och flåsade. ''Kan alla vara tysta? Jag försöker lyssna på Justin här!'' sa Caytlin. Jag suckade och tog min resväska och gick ut till bilen.
När alla satt i bilen tog Caytlin upp sin dator ''Vet ni? Justin Bieber twittrade nyss att han är i Kalifornien nu..'' sa hon lyckligt. Jag suckade och kolla ut genom fönstret. Hon fortsatte ''.. Jasmine var inte så tråkig! Jag fattar inte varför du inte kan gilla Justin?'' avslutade hon och kolla på mig.
''För det första man kan inte gilla någon man inte har träffat och för det andra så tycker jag han är för mycket..'' sa jag och kollade ut genom fönstret igen. Mamma satte på radion och det var Justin som sjöng, jag stönade högt.
Caytlin blev helt till sig.
Det hade gått tre timmar och vi var nu inne i kalifornien. Det var så vackert och soligt. Alla människor gick i shorts och en magtröja. Själv gick jag i jeans och en rosa svart randig tröja. lät mitt hår vara lockigt. ''Omg omg, vi är framme!'' skrek Caytlin glatt, ''Sluta skrik'' sa mamma och kollade på henne. När vi var framme kom mormor och morfar ut, vi kramade varandra men Caytlin ståg vid bilen. ''Vilken bil ska jag använda?'' frågade hon. ''Vadå jag? Du och Jasmine måste åka tillsammans om du vill gå på konserten. Annars får du inte gå'' sa mamma och kollade på Caytlin. Va?! mamma visste att jag inte gillade Justin bieber
''Skojar du?'' sa jag och höjde ögonbrynen. ''Eller hur? mamma jag kan ta hand om mig själv'' sa Caytlin och log. ''Det kan du säkert göra, men när det är så mycket folk.. nej, det är slut tjafsat. Ta med dig Jasmine eller så går du inte!'' sa mamma strängt.
-------------------------------------------
Kommer dom gå på konserten? :o
Läs vidare och kommentera vad ni tycker!
(så här ser Jasmines outfit ut;)
:(
Min lilla syster raderade alla mina noveller, fråga mig inte hur. För det vet jag inte själv :(
------------------------------------
Denna berättelse kommer handla om en tjej som heter Jasmine,som har en storasyster som heter Catlyn som älskar Justin, en dag går dom på en av hans konserter.. och ingenting blir sig likt igen..
Så här ser Jasmine ut;
